Sammanfattning Syfte: Arbetets syfte är att utreda vilka effekter olika prestationsrelaterade avgifter och avgiftsmodeller skulle få på en utvald fond där avgifterna är traditionellt fasta. Metod: För att tillgodogöra arbetets syfte har avgiftsmodeller utformats i Excel för att på detta sätt utvärdera vilka effekter dessa modeller fått på en fond där avgifterna är traditionellt fasta. Fonden som detta testas på är SEB Sverigefond 1. Modellerna har utformats med hjälp av fondbestämmelser från de fonder som idag använder sig av Prestationsrelaterade fondavgifter samt med berörda fondförvaltare. De data vi använt oss av erhölls från Johan Otterbeck på SEB.

Sammanfattning Titel: Hedgefonder ? En deskriptiv och normativ studie Författare: Johan Bergenudd, Anna Petrén Handledare: Hossein Asgharian Ämne: Finansiering Sökord: Flexibilitet, hedgefonder, högvattenmärke, Prestationsrelaterade fondavgifter, riskjustering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge omfattande kunskap om hedgefonders egenskaper, strategier och det prestationsrelaterade avgiftssystem som föreligger. Genom att studera de svenska hedgefonderna vill vi dessutom försöka påvisa ett eventuellt samband mellan framtida risktagande och avkastningens storlek i förhållande till övriga hedgefonder respektive det egna högvattenmärket. Metod: Då kunskapen om hedgefonder är låg kommer vi i arbetet att belysa deras olika karaktärsdrag för att öka kunskapen om denna fondtyp.

Detta är en kandidatuppsats vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholm Universitet. Uppsatsen behandlar hur olika institutioner som är stora ägare i svenska börsbolag förhåller sig till incitamentsprogram. Detta är ett intressant ämne att behandla då incitamentsprogram länge har varit ett hett debatterat ämne där stor vetenskaplig skepticism har riktats mot incitamentsprogram som mervärdeskapande verktyg för företagen. För att uppnå syftet att få ökad kunskap samt se hur institutionella ägare förhåller sig till incitamentsprogram har vi valt att genomföra en kvalitativ analys av text och dokument. Främst har materialet samlats in från de olika institutionella ägarnas egna PM om ägarstyrning.

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål. Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand..

Syftet med den här studien är att undersöka om avkastningen är högre för en aktiv premiepensionssparare än för en passiv premiepensionssparare. Tidsintervallet för undersökningen är 2001 ? 2009 och förutsätter att spararen bara gör ett val av fonder och sedan behåller dessa. En viktig avgränsning som görs i studien är att ingen hänsyn tas till fondavgifter eller förvaltningsavgifter. Studien genomförs med en kvantitativ metod då den baseras på numeriska sekundärdata och studien är av deduktiv karaktär eftersom utgångspunkten är i teorin och inte empirin.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om det har förekommit något samband mellan totalkostnadsandelen (TKA) och avkastningen hos svenska aktiefonder under tidsperioden 1999 till 2003. Vidare är syftet även att undersöka huruvida fondens avgiftsstruktur har påverkat fondens avkastning. Metoden som har använts i uppsatsen är av det kvantitativa slaget, där regressionsanalyser har utförts för att utvärdera huruvida fondavgiften och avgiftsstrukturen har haft någon inverkan på avkastningen. De fonder som ingår i studien är Sverigefonder med kurshistorik på minst 5 år. De data som används har främst inhämtats från databasen SIX Trust, men även från Morningstar och PPM.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet.

Huvudsyftet är att undersöka om det existerar väsentliga variabler som kan hjälpa oss att finna framtida vinnarfonder genom att studera historisk information. Studien mäts i förhållande till det existerande utbudet på svenska fondmarknaden. Konkret vill vi kunna få en högre signifikant avkastning under en given period än den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder på den svenska marknaden. Med denna undersökning vill vi bidra till en diskussion om det råder marknadseffektivitet. Variabler som vi studerar för denna undersökning är historisk avkastning, standardavvikelse, Sharpekvot, Stutzer index, fondstorlek, kapitalflöde, relativ volym, trading activity, fondavgifter och slutligen ålder.

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden.